Stvafel är inte bra

Alldeles nyss skrev jag ett långt inlägg där jag whinade på ett examensarbete som jag läste under dagen och som var fullpackat med stavfel arbetet igenom (och inte skrivet av en dyslektiker). Jag bestämde mig däremot för att skrota det eftersom jag egentligen inte är så whinig av mig, men jag ville ändå få med poängen så nu skriver jag bara den utan att låta som någon som suttit på en butt plug hela dagen.

Någonstans läste jag för många år sedan att “en text bör läsas med samma omtanke som den skrevs” vilket jag håller med om. Om du då publicerar en text som har fler stavfel än Amsterdam har “kaféer” visar du klart och tydligt att du sket i texten när du skrev den och därför kommer jag att skita i den när jag läser den, den så kallade “du schiter i? Nej, jaaaaaag schiter i, kompis”-effekten.

Bloggar och annat på nätet är en sak (det är enkelt att gå tillbaka och ändra, och internet är så pass snabbt att annat prioriteras före korrekturläsning, och vem fan bryr sig?) men handlar det om böcker, vetenskapliga rapporter eller examensarbeten så är vikten av att texten ska se ut att vara skriven med omtanke mycket större. Precis som mitt behov av att whina tydligen är mycket större än jag trodde när jag “gjorde om” det här inlägget.

Om ni ursäktar mig verkar jag nu ändå ha en butt plug att avlägsna.

This entry was posted in School stuff. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s